Avanai

Dr Siri

  • 10 juli, 2017 09:16

Bästisen tipsade mig om en serie böcker som handlar om en rättsläkare som löser brott i Laos på 70-talet. Det lät inte det minsta lockande (Laos??) men hon pratade så varmt om dem så till slut gick jag med på att läsa första boken. Efter bara ett par kapitel var jag stormförälskad, och nu har jag läst ut sjätte boken i serien och tycker fortfarande likadant. De handlar om dr Siri Paiboun som i första boken är 71 år och har hoppats på en välförtjänt pension efter många års slit som fältläkare under inbördeskrig och revolution. Men när revolutionen är över och kommunistpartiet har tagit makten blir han istället tvångsrekryterad som landets enda rättsläkare. Han börjar med att försöka göra jobbet efter bästa förmåga men kan snart inte låta bli att lägga sig i utredningarna av dödsfallen som hamnar på hans bord.

De påminner lite om damernas detektivbyrå i tonen eftersom den handlar om ett ganska dåligt fungerande samhälle med stora orättvisor där folk ändå tar problemen så lättsamt de kan och försöker vara schyssta mot varandra och hitta lösningar på sina problem. Men jag tycker böckerna om Dr Siri är både smartare och intressantare. Han är en underbar huvudperson med både pondus och humor (och en stor dos sarkasm) och är en härlig kontrast mot alla standarddeckare där huvudpersonen är deprimerad och alkoholiserad. Kul också att få läsa om ett land som jag inte visste något alls om.

Jag bävar för att serien ska ta slut, för jag har aldrig läst något liknande förut och lär aldrig få göra det igen. De är skrivna av Colin Cotterill och första boken heter ”The coroner’s lunch.” Ge den en chans!

Små varma presenter

  • 8 juli, 2017 08:44

Min mamma fyller år idag och eftersom jag har nada pengar men en stuga full med garn har jag stickat presenter åt henne. Tyvärr uppskattar hon inte alltid handstickade saker så mycket som jag tycker att hon borde, men hon får vara glad för det hon får. Det är ett par sockar, ett pannband och två par halvvantar.

saker

Garn och mönster:

Sockarna: Raggis raggsocksgarn, vit och lilamelerat. Mönstret är improviserat.

Pannbandet: Red Heart Soft akrylgarn. Mönstret heter Turban(d) och finns på Ravelry.

Halvvantarna: Jag tror att garnet ursprungligen är ett vitt ullgarn från Stoff och Stil som jag har färgat själv med äggfärger. Mönstret heter ”Mrs Fitz fingerless gloves” av Marie Svendberg Eriksen och är inspirerat av TV-serien Outlander. Jag minns tyvärr inte om jag hittade det på Ravelry eller någon annanstans men googla så hittar du det säkert. Originalmönstret hade bara ett hål för tummen, så jag har lagt till tumkil eftersom jag föredrar det.

Visserligen är det kanske fel årstid för den här typen av plagg, men hon klagar alltid på att hon fryser så hon han säkert få användning för dem även innan vintern!

Veckans sjalbild

  • 4 juli, 2017 08:51

När bebisen är skitjobbig lite grinig kan man stoppa honom naken i sjalen för lite hud mot hud och hoppas att han somnar. Det gjorde han tack och lov här;  bilden är tagen när han precis har vaknat.

sjal

Jag använder faktiskt fortfarande trikåsjalen ganska mycket. Han är egentligen för tung och jag blir väldigt trött av att bära honom så, men den är mjuk och bekväm att ha på sig och han sitter för det mesta stilla i den så det fungerar ganska bra. Här fungerar den även som tröja när jag precis har gått upp och inte hunnit klä på mig innan Vidar började krångla.

Det blommar!

  • 3 juli, 2017 12:12

Det har blivit en sen start för trädgården i år; dels pga den kalla våren och dels för att jag inte riktigt har hunnit med. Men nu blommar det överallt! Jag odlar inte mycket prydnadsblommor eftersom jag hellre lägger tid och pengar på sånt som går att äta, men det finns gott om fina blommor i köksträdgården också!

Potatis:

potatis

Jordgubbe:

jordgubbe

Kamomill:

kamomill

Kamomill odlar jag egentligen inte i år, jag har grävt bort den och ersatt den med ringblommor, som börjar blomma vilken dag som helst nu. Men tydligen fanns det några plantor kvar som jag inte fick bort. Det gör ingenting, det är ett ogräs jag gärna har!

På tal om ogräs, här är smörblommor som växer mellan odlingslådorna:

blomma

5 månader

  • 1 juli, 2017 08:59

Vidar blir 5 månader idag! Amningen krånglar fortfarande men inte lika mycket tack och lov. Ett tag var det nära att han fick ersättning istället, men nu fungerar det även om jag måste lirka lite med honom då och då för att få honom att vänta på att mjölken kommer.

Annars har han börjat sitta i barnstol och kan sitta med vid bordet, i alla fall en liten stund. Smakportionerna går nästan lite för bra. Han har börjat fatta nu hur man gör när man äter och blir upprörd om han inte får mer. Jag tror inte det gör någon skada om han får några teskedar istället för ett kryddmått som BVC har ordinerat, men försöker ändå se till att det inte blir för mycket.

vidar

Annars är han för det mesta en glad kille som tål mycket tough love från sina syskon och som gillar att ligga på golvet och gymnastisera. Han har lyckats komma upp på händer och knän, men har inte fattat hur han ska kunna förflytta sig. Istället hasar han omkring på mage eller går upp på händer och fötter (tår) tills han ramlar omkull. Det är hur som helst dags att plocka bort småsaker från golvet, för han kan förflytta sig flera meter. Helst medan man tittar åt ett annat håll.

vidar2

 

Om han bara kunde sova lite bättre på nätterna också skulle jag vara glad. Han har en lååång period nu när han är orolig på nätterna och vill äta ofta!

Byxor till Björn

  • 30 juni, 2017 08:44

Björn sliter ut sina byxor snabbare än jag hinner laga dem, och när han inte gör det växer han ur dem istället. Jag har letat efter ett mönster på byxor för vävt tyg som inte är för hårda och stela som jeans. Han föredrar mjukisbyxor men dels håller de sämre och dels har jag mängder av vävda tyger jag skulle vilija använda upp.

För ett litet tag sedan prövade jag ett Ottobremönster med fickor men med midjeresår istället för knapp och dragkedja. Mycket lättare att sy… Jag testade med ett väldigt mjukt och tunnt jeanstyg först som jag köpte förra sommaren för att sy tunna svala byxor åt Björn men som sedan blev liggande. Det blev jättebra! De blir snygga och sitter bra men är inte alltför komplicerade och tidskrävande att sy vilket är bra när man har en bebis som vill vara med. Jag sydde direkt ett par till, den här gången i Försvarets M90-tyg. Det är inte speciellt mjukt (och riktigt tufft för symaskinen) men tack vare en ganska generös passform och att jag bytte midjeresåren till mudd tycker han ändå att de är sköna att ha på sig.

byxor2

byxor

Förstärkningarna på knäna har jag lagt till i hopp om att inte behöva lappa knän alltför snart.

Jag gillar det här mönstret så mycket att jag har två par till på gång! Sedan ska han väl ha byxor så att han klarar sig året ut i alla fall??

Hjälp i systugan

  • 15 juni, 2017 09:00

Jag har börjat sy lite igen, med betoning på lite. Vidar ska absolut vara med, och går bara med på att ligga på golvet en liten stund. Sedan ska han sitta i knät, luta sig fram och undersöka allting, och skyffla in så mycket tyg han kan få tag på i munnen så fort han kan. När han har gjort det en stund tröttnar han och vill äta eller sova, så det är inte mycket som blir sytt.

Igår fick jag oväntad hjälp när Vilda dök upp. Hon hade fått order av pappan om att städa sitt rum och försökte smita från det genom att hälsa på mig i systugan utan att pappa såg. Hon och Vidar gick igenom lådan med sytråd och höll varandra sysselsatta en bra stund!

vit

”Titta, Vidar, vit tråd! Kan du säga vit?”

Elmia Wood

  • 13 juni, 2017 10:00

Var fjärde år går en gigantisk skogsbruksmässa av stapeln utanför Jönköping och eftersom vi äger en liten bit skog och FÖ är väldigt intresserad brukar vi åka på det. Så också i år, trots att väderrapporten utlovade regn. Vi beväpnade oss med regnkläder (men glömde paraplyer och varma tröjor) och varm korv i termos som för övrigt är min nya favoritpicknickmat. Hur bekvämt som helst att plocka upp färdig varm mat ur termosen; något som barnen gillar dessutom! Vattenmelon och kanske lite kakor till efterrätt och mackor till fika. Kaffe/te-vatten i en termos och så är alla nöjda. Nu när vår ekonomi vrider sig i plågor har vi blivit riktigt bra på medhavd mat.

pinnar

Vilda inledde med att samla träbitar i en tygkasse som hon fick när vi gick in. Till slut hade hon så många träbitar att hon hade svårt att gå, så då fick vi flytta över kassen till barnvagnen som vi hade med oss som lastdjur.

barn i regn

Det regnade i stort sett hela förmiddagen. Jag är så tacksam för mina tuffa barn som oftast är glada och hänger med på allt vi utsätter dem för! Men till slut var vi allihop ganska trötta och kalla. Här kommer lite gratisreklam, för vi hittade nämligen maskintillverkaren Ponsses enorma tält precis när vi behövde det som bäst. De inte bara bjöd på tak över huvudet en stund, utan hade även en lekhörna till barnen, gratis fika och gav barnen varsin buff som vi kunde värma upp en frusen Vilda med. Om jag någonsin skulle få för mig att köpa en gigantisk skogsmaskin, blir det en Ponsse och ingenting annat!

vilda2 bjornglad bebis

Rast i Ponsses tält. Det fanns till och med en ostörd vrå av golvet i barnhörnan där vi kunde byta blöja.

Vid lunchtid passade vi på när regnet höll upp en stund och satte oss i en skogsglänta och packade upp maten. Det droppade lite från träden, annars höll vi oss hyfsat torra. Efter lunch blev vädret bättre, och vi fick till och med lite sol till och från. Dagens andra höjdpunkt förtjänar också lite gratisreklam eftersom virkesbolaget Södra hade gjort i ordning ett stort område med barnaktiviteter. Barnen fick göra knappar, gå tipspromenad, fick små presenter och fick prova på ett spel som Södra har tagit fram. Deras utställning var såvitt jag kunde se det enda som hade riktiga barnaktiviteter, men det är kanske inte så konstigt på en mässa som i huvudsak riktar sig till gubbar. Jag och barnen var i minoritet kan man säga.

Men barn är bra på att hitta sysselsättning ändå; t ex stapla ved, klättra på traktordäck och skamlöst tigga godis av utställarna.

stapla2 stapla1vilda

sjal
V
eckans sjalbild, fast min selfiekamera har nåt fel på ljusinställningen som jag inte är tillräckligt motiverad för att göra något åt. Vidar var förvånansvärt nöjd med att sitta i sjalen hela dagen, sov mest och tittade fram då och då för att äta eller beundra utsikten. Jag hade däremot hyfsat ont i ryggen efteråt. Han börjar verkligen bli för tung för att bära på magen nu, men ska man bära länge blir han ledsen om han sitter på ryggen.

Det fanns hur som helst mycket att titta på, särskilt om man är road av stora maskiner (flistuggen modell jättelastbil som mal ner flera hela trädstammar på några sekunder är faktiskt riktigt häftig), men det märkligaste vi såg var nog det här bordet:

onda bordet

Om man verkligen avskyr sig själv och alla man känner kan man skaffa ett sånt här. Det är tillverkat i samma material som industritrappor och är därmed omöjligt att sitta på samt ställa något på. Vi har en trappa hemma i samma material, som de förra ägarna satte in för att den är snygg. Det är den, men det gör ont att gå i den!

Efter 7 timmar, över 13 kilometers traskande, 6 ballonger, 4 gratiskepsar, ganska många träbitar, ännu mer godis och en hel del lera var det dags att åka hem. Åkern som användes som parkeringsplats var så sönderkörd i regnet att vi fick köra slalom mellan parkerade bilar för att försöka hitta mark som inte var lervälling. Tack och lov lyckades vi (tack fyrhjulsdrift!) men många andra körde fast och fick bogseras med traktor till fastare underlag.

Om 4 år är det dags igen, men som tur är kör de en mindre variant också och det är bara 2 år kvar till den.

 

4 månader

  • 13 juni, 2017 09:25

Vidar är lite drygt 4 månader nu och allt går bra förutom att vi har lite problem med amningen. Han har plötsligt blivit så otålig och vill inte vänta tills utdrivningsreflexen kommer igång och mjölken rinner till. Istället släpper han och börjar skrika och streta emot och det kan vara jättesvårt att få honom att ta tag igen. Det är sjukt stressande för mig, särskilt om jag försöker göra något annat samtidigt, och då tar ju mjölken ännu längre tid på sig. Det kan hjälpa att distrahera honom med olika amningsställningar, klappa honom i rumpan eller gå omkring och amma tills mjölken kommer och han lugnar ner sig. Jag har för mig att de andra barnen också var krångliga runt 4 månader, så förhoppningsvis är det en övergående fas.

Annars är han fortfarande en väldigt lättskött bebis som är glad och nöjd för det mesta och sover mycket, fast dagtid bara i famn eller sjal. På kvällarna däremot går det ofta att natta honom i sängen och låta honom ligga kvar där ensam tills vi går och lägger oss. Det är en lyx vi inte har haft med hans syskon förrän de varit betydligt äldre.

Förlossningsberättelse

  • 30 maj, 2017 01:29

Jag har dragit mig för att skriva om när Vidar föddes eftersom jag var väldigt besviken på hur det blev, men tack vare att Förlossningspodden startade upp igen har jag kunnat bearbeta det och få tillbaka självförtroendet. Inlägget är rätt långt så jag lägger det efter ett hopp. Men var inte rädda för att läsa om ni är intresserade. Det var en helt normal förlossning, det blev bara inte som jag hade tänkt mig.