Raw chokladbollar
1 dl raw cashewnötter
4 msk riven kokos
6 dadlar utan kärnor (kolla så att de verkligen är sirap- och sockerfria)
1 msk kokosfett (gärna Cocosa, men annars kan kokosfett uteslutas helt och hållet)
4 msk raw kakao (eller vanlig kakao)
3 msk malda linfrön
1/2 tsk äkta vaniljpulver
kokos att rulla dem i
Sockerfri jul del 3 – recept
Trots det jag skrev i ett tidigare inlägg om att skifta fokus bort från mat och sötsaker och att sockerfria kakor och godis aldrig riktigt kan infria förväntningarna tycker jag att det är rätt kul att experimentera ibland med sockerfria recept. Vissa blir bra, andra riktigt bra, och ytterligare andra blir inte bra alls. Här kommer några jag tycker har blivit lyckade:
Choklad
Det här är egentligen en chokladtårta enligt LCHF. Originalreceptet innehåller honung, men jag har ersatt det med några dadlar. Eftersom man har choklad i blir det inte helt sockerfritt, så man får pröva sig fram och se om det väcker sötsuget eller inte.
4 ägg
200 g färskost
100 g smör
200 g mörk choklad (jag har använt 85 % kakao)
3-4 dadlar
Sätt ugnen på 200 grader. Smörj en form. Bryn smöret kraftigt i en kastrull och dra åt sidan. Bryt ner chokladen och låt den smälta. Vispa äggen fluffiga, rör ner färskosten. Mixa dadlarna med lite av äggsmeten så de blir finhackade, och blanda ner i resten av äggsmeten. Rör ihop chokladsmeten med äggsmeten. Bred ut i formen och grädda mitt i ugnen 15-20 minuter. Den får gärna vara rätt kladdig i mitten.
Servera som tårta med grädde och frukt/bär, eller skär i bitar och ät som chokladgodis. Jag testade att även blanda ner lite grovhackade nötter och hackad torkad (osockrad!) frukt. Det blev jättegott! En annan variant kan vara att smaksätta med lite pepparmintsessens, men det har jag inte provat själv än.
Pepparkaksmuffins
När man bakar de här luktar hela huset av pepparkakor!
100 g smör
1-2 mogna bananer
2 ägg
1 1/2 dl gräddfil eller filmjölk
3 dl vetemjöl
1 msk kanel
1 tsk kryddnejlikor
1 tsk ingefära
1 tsk bikarbonat (eller 2 tsk bakpulver)
Sätt ugnen på 200 grader. Rör om lite i det rumsvarma smöret. Tillsätt äggen under omrörning. Mosa bananerna noggrant eller kör dem i mixer, och tillsätt dem. Rör ner övriga ingredienser, bikarbonaten sist. Häll upp i muffinsformar och grädda ca 15 min i mitten av ugnen.
Går utmärkt att frysa!
Saffransmuffins med apelsin
200 g smält smör
1/2 g saffran
1 1/2 dl mjölk
2 ägg
2-3 mogna bananer
4 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljessens
Rivet skal från 1 apelsin
2 msk apelsinsaft
Smält smöret, tillsätt mjölken och rör ut saffranet däri. Vispa äggen. Tillsätt mjöl, bakpulver, apelsinskal, mosad/mixad banan och vanilj. Vänd samman smeten försiktigt med en slickepott tillsammans med smörblandningen och apelsinsaften. Häll över i muffinsformar. Grädda i 175 grader mitt i ugnen i ca 15 minuter.
Övriga inlägg i serien:
Sockerfri jul del 1 – istället för glögg
Sockerfri jul del 2 – julgodis
Sockerfri jul del 2 – Julgodis
Generellt tycker jag att det är ett misstag att försöka ersätta godis och andra sötsaker med sockerfria eller lågsockrade varianter. Det är lite som när vegetarianer köper sojakorv, eller quornbiffar som både ser ut och smakar som kyckling. Vill man verkligen vara vegetarian då?
Vill man sluta med socker får man acceptera att det är just det man gör – slutar med socker. Därför har jag inte speciellt mycket att säga om julgodis, eftersom jag tycker att sockerfritt godis är rätt poänglöst. Jag gör sockerfritt godis ibland, men just till jul har man så mycket förväntningar och traditioner med sig i bagaget. Att sitta och knapra på en sockerfri pepparkaka blir då en rätt trist antiklimax när minnet är fullt av de riktiga grejerna. Kan man tänka sig att äta sötningsmedel finns det säkert en hel del bra alternativ. Men sötningsmedel triggar igång mitt sockersug, så jag undviker det lika noggrannt som jag undviker riktigt socker. Samma sak med honung, råsocker och annat som ibland anges som nyttigare alternativ. Det är fortfarande socker.
Vill man ändå försöka återskapa julsmakerna utan socker är det en bra idé att utnyttja kryddorna. Precis som med drycker är det kryddor som kanel, nejlika, saffran och ingefära som framför allt får oss att associera till jul. Även nötter fungerar bra att baka med! Testa en gotländsk saffranspannkaka och byt ut sockret mot lite koncentrerad äppeljuice eller kanske några dadlar (men se upp – torkad och på andra sätt koncentrerad frukt är väldigt söt och kan påverka blodsockret och sockersuget nästan lika mycket som vitt socker). Eller kanske en mjuk pepparkaka med banan, och fullkornsmjöl istället för vitt mjöl. Kungsörnens Ljust och Milt Fullkornsmjöl är suveränt att baka med.
Sockerfria chokladbollar kan möjligtvis ge lite julkänsla, särskilt om man tillsätter juliga kryddor. Söta med frukt – färsk eller torkad – men se upp så de inte blir för söta. Det finns även en del GI-recept och LCHF-recept som kan funka, men de smyger också gärna in socker i form av t ex mörk choklad (är den inte 100 % kakao är den sockrad), honung eller fruktsocker. Sockerfritt godis man köper i affären har ALLTID massor av sötningsmedel i sig, smakar oftast lika sött eller sötare än vanligt godis och får igång sötsuget på högvarv!
Sockerfritt godis kan fungera som en tröst under tiden då man håller på att känslomässigt släppa taget om sockret. Det är en ganska lång och inte helt enkel process som på många sätt kan likna sorg. Man lämnar inte bara ett livsmedel bakom sig, utan även massor med minnen – både positiva och negativa. Att äta sockerfritt i sällskap kan vara svårt då många inte förstår varför man gjort sitt val och fortsätter att truga. ”Men ska du inte unna dig lite godis i alla fall? Du kan ju ta bara en kaka? Det är ju faktiskt jul!” Men i längden tror jag att man mår mycket bättre om man kan släppa den känslomässiga kopplingen till det söta och hitta andra saker att njuta av istället.
Ett senare inlägg kommer handla om just att skifta fokus – från socker till annat som gör julen speciell. Mer speciell faktiskt, eftersom du kan njuta av den på ett annat sätt när huvudet inte är fullt av sockerdimma!
Sockerfri jul del 1 – Istället för glögg
Jag älskar doften av glögg, det för med sig så mycket julkänsla, men jag har aldrig tyckt speciellt mycket om att dricka det. Nu för tiden är det otänkbart eftersom glögg består till stor del av socker. Istället har jag hittat flera andra goda, varma drycker som också ger julkänsla men utan att innehålla något socker. Jag kan fortfarande njuta av glöggdoften tillsammans med andra som sitter med sina glöggmuggar.
Det finns säkert massor av varma drycker man kan tänka sig kring jul, men jag har tre favoriter som jag vill dela med mig av:
1. Julkryddat te
2. Mandeldryck
3. Varm choklad
Julkryddat te finns i osannolika mängder i varenda tebutik inför julen. Man kan även hitta det på julmarknader. Det finns allt från enkla rena smaker som min favorit – svart te med kanel – till mer eller mindre märkliga blandningar av saffran, russin, choklad och allt möjligt annat som mest består av tillsatser. Titta, lukta och läs på innehållsförteckningen. Nu för tiden händer det faktiskt att teblandningar innehåller socker, t ex i form av små godisbitar eller choklad, så köp inte vad som helst. Tänk gärna lite utanför lådan – te med t ex citrus eller äpple kan också kännas väldigt juligt.
Te är ett jättebra sätt för mig att få in julkryddorna utan att behöva dricka glögg eller äta lussebullar eller pepparkakor, och är skönt tröstande när det är kallt och mörkt ute. Kanel, nejlika, ingefära och saffran doftar och smakar jul utan att behöva vara söta.
Mandeldryck
Det här receptet kommer från boken Jul med Ernst av Ernst Kirschteiger. Originalreceptet innehåller socker, men jag har plockat bort det och tycker att det fungerar väldigt bra utan. Man kan byta ut en del av mjölken mot grädde om man vill ha det ännu lyxigare. Tänk på att göra en liten sats om ni inte är flera som dricker, och servera i små koppar – gärna glöggkoppar, eftersom det blir ganska mättande särskilt om man har grädde i. Jag tycker att kombinationen mjölk/grädde, mandel och vanilj känns härligt julig, och det ger en lyxig känsla av att unna sig något gott utan att behöva något socker.
1 vaniljstång
5 dl mjölk
100 g skållade skalade mandlar
Skåra vaniljstången på längdenoch skrapa ur fröna. Häll frön och mjölk i en kastrull. Koka upp. Ta av från plattan och låt stå och dra en stund. Tillsätt mandeln och kör med mixerstav tills det blir slätt. Servera varmt.
Varm choklad
Jag gör min sockerfria varma choklad så här (1 port):
Blanda 2 tsk kakao med valfria kryddor (t ex kanel, vanilj, lite chilipulver, kardemumma eller ingefära) i en kastrull. Häll på en skvätt vispgrädde och rör om så att det blir en lös gröt. Då slipper du klumpar. Häll ca 1/2 dl grädde i en mugg, fyll upp med mjölk och häll över i kastrullen. Rör om och värm försiktigt tills det ångar, det behöver inte koka. Kokar det blir det dessutom skinn på chokladen. Toppa eventuellt med lite vispad grädde, men chokladen i sig är så gräddig att det inte brukar behövas.
Mjölksockret kommer fram tydligare i varm mjölk och gör att chokladen blir sötare än man skulle tro. Grädden gör att smaken blir mildare och att det smakar krämigt och lyxigt. Vill man inte vara helt sockerfri kan man ha i en gnutta socker eller honung, eller använda smält mörk choklad istället för kakao. Men även min sockerätande kompis tycker om den här chokladen.
Har ni några andra tips på goda juliga drycker – varma eller kalla – utan socker så skriv gärna en kommentar! Det skulle t ex vara roligt med lite idéer som inte innehåller så mycket mjölk.
(Foto: Tebilden kommer från Hemmets Journal, bilden på varm choklad från blogg.mama.nu)
Sockerfri jul
Jag satt och bläddrade i Buffé igår och reagerade på att så många av recepten – även vanlig mat – innehöll socker. Sedan kom jag på att vi börjar ju närma oss jul, och då brukar sockerhalten i maten stiga rejält samtidigt som recepten på sötsaker börjar välla fram.
I år blir det min femte sockerfria jul. Jag minns den första som rätt märklig men väldigt behaglig. Jag saknade egentligen inte sockerkickarna utan var mest förvånad över hur lugn och klar i huvudet jag kände mig. Jag hade inte reflekterat tidigare över hur mycket socker man äter kring jul och hur det hade påverkat mig. Som sockerkänslig går sockret rätt till hjärnan och ställer till med allt möjligt. Att äntligen vara fri från det var en lättnad, och det tillät mig att fokusera på andra saker kring julen som t ex alla härliga färger och dofter, de fina sångerna, människorna jag delar den med och inte minst den religiösa delen av julen som blivit allt viktigare för mig.
Jag upptäckte också att den där jobbiga övermätta känslan man får efter en stor middag (t ex julmat!) hänger mycket ihop med sockret. Struntar man i efterrätten kan man äta lika mycket mat men ändå må bra. Man slipper också sockerkoman efteråt och kan vara klar i huvudet och njuta av julfriden på ett helt annat sätt. Jag minns den där första julen utan socker som en av de bästa någonsin.
När jag satt och läste de sockerstinna recepten igår tänkte jag att jag ska skriva lite om att vara sockerfri över jul, eftersom jag får en del besökare hit som söker på just sockerkänslighet och jag vet att det kan kännas rätt övermäktigt att ens tänka sig en sockerfri jul.
Jag har inte bestämt något upplägg än, annat än att det kommer att bli i flera delar och att den första delen – som kommer i ett eget inlägg – ska handla om glögg. Med Lucia som inleder sockerfesten känns det rätt passande.
Sockerfri banankaka
Blev sugen på något igår kväll och bakade banankaka. När jag precis skulle avnjuta första biten kom Björn och tog den. Han mölade i sig den på nolltid, och sprang sedan ut i köket, pekade på kakan och ropade ”Me! me!” (= mer). Kul att han gillar det liksom, men nu var det ju MIN kaka. Jag tror han fick ner nästan tre bitar innan han gav sig.
Jag brukar ta ett vanligt sockerkaksrecept och byta ut sockret mot 1-2 mosade bananer. Jag byter även ut mjölet mot Kungsörnens Ljust och Milt Fullkornsmjöl, eller vad det nu heter. Det är fullkorn men smakar och beter sig nästan vitt. För er som inte är hemma på sockerkaksrecept kommer mitt recept här:
Sockerfri banankaka
50 g smält smör (jag använder Bregott)
2 ägg
2 mosade mogna bananer
3 dl mjöl
2 tsk bakpulver
en skvätt vaniljessens eller annan form av vaniljsmak
1 dl mjölk (jag använde mandelmjölk men det påverkar inte smaken mycket så ta vad ni har)
Blanda ingredienserna på sedvanligt sätt (ägget först, torra grejer i mitten och mjölk och smör sist). Häll upp i smörad och bröad form (jag tog kokosflingor istället för ströbröd, för det var det jag hade hemma och det blir dessutom godare). Grädda i 175 grader i ca 35 minuter. Låt svalna och stå sedan maktlös och se barnet ta för sig.
Jag vet inte om sockerätare gillar det här. FÖ gör det inte, men han gillar ingenting som jag gör som är sockerfritt. Däremot serverade jag raw food-chokladbollarna* sist vi hade gäster, och både små och stora sockerätare gillade dem (förutom FÖ då)! Det var kul att se, för även om Björn älskar dem är ju han inte van vid socker och har kanske annan smak än barn som äter sött annars. Men jämnåriga kompisen valde chokladbollarna framför normalsockrad paj med glass!
* Jag ska skriva upp receptet på chokladbollarna i ett annat inlägg, för länken till Höstlyckas recept verkar inte fungera längre.
Sockerkänsliga barn
Igår var det någon som sökte på sockerkänsliga barn och hamnade här. Jag antar att de inte hittade vad de letade efter, för jag har knappt skrivit om det alls. Vi vet inte ännu om Björn är sockerkänslig, och han har antagligen ungefär 50 % chans att slippa det eftersom hans pappa inte är det. Visar han sig vara det blir det nog ingen stor grej för oss eftersom vi redan har kunskapen i familjen om hur man hanterar det.
Men för den som har ett barn som visar tecken på sockerkänslighet (t ex humörsvängningar, raseri- eller gråtutbrott, växlar mellan trötthet och hyperaktivitet, trotsåldersproblem) finns det en helt suverän bok: Little Sugar Addicts av Kathleen DesMaisons.
Den kan man köpa bland annat här:
http://www.amazon.co.uk/Little-Sugar-Addicts-Meltdowns-Self-Esteem/dp/1400051649/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1317109146&sr=8-1
http://www.radiantrecoverystore.com/stbooks.html
Sockerfritt äppelmos
Så här års slits jag mellan avundsjuka på alla villaägare som har äppelträd, och lycka över att de svenska äpplena äntligen är här! Som tur är för oss äppelträdslösa finns nu massor med svenska äpplen i affärerna. Mina favoriter är de som är hårda och lite syrliga, som Katja, Aroma och Gravensteiner. Söta, mjöliga äpplen går bort.
Som en naturlig del av årstiden finns äppelmosrecept lite här och var, så jag tänkte bidra med ett utan socker.
Kärna ur och skär upp äpplena i små bitar. Låt gärna skalet sitta kvar. Lägg bitarna i en kastrull och fyll upp till ungefär hälften (halvvägs upp på äppelbitarna alltså, inte kastrullen) med äppeljuice. Juicen ger moset lite mer sötma och smak när man inte använder socker. Lägg på lock och koka upp. När det kokar ordentligt, stäng av värmen men låt kastrullen stå kvar på eftervärmen ett tag så att bitarna blir mjuka.
Kör äpplena i mixer eller med stavmixer. Om du har låtit skalet sitta kvar får du mixa lite extra noggrannt för att slippa skalbitar.
Häll tillbaka moset, som nu är ganska löst, i kastrullen och låt sjuda på låg värme utan lock. Det kan stå ganska länge, upp till några timmar, och sjuda för sig självt. Rör bara om då och då så att det inte bränns. Efter ett tag har en del av vätskan kokat bort och moset har tjocknat och minskat märkbart i volym. Då är det klart! Jag har aldrig tagit tid på hur länge jag kokar mitt mos, det beror på hur lång tid jag har men det brukar nog bli 1-2 timmar i alla fall. Att stå och sjuda så här gör att moset blir mer koncentrerat och får mycket mer smak. Är man nöjd med ett vattnigare mos kan man strunta i det här steget. Ett alternativ är också att hälla bort vätskan innan man mixar, då får man ett tjockare mos men med lite mindre smak.
Krydda om du vill med t ex vanilj, kanel eller ingefära, men det är också gott som det är.
Socker är ett konserveringsmedel, och sockerfritt äppelmos håller inte lika länge som sockrat. Därför häller jag upp mitt mos i små burkar och fryser de jag inte tänker använda med en gång. I kylskåp håller det i ca 1-2 veckor. Man kan också tillsätta konserveringsmedel om man vill.
Förutom de vanliga användningsområdena passar äppelmoset också bra som efterrätt tillsammans med lite grädde – särskilt till barn som man kanske inte vill ska äta för mycket socker!
Att bli bättre
Jag prenumererar på Radiant Recoverys nyhetsbrev, som varje vecka innehåller en artikel om något ämne som har med sockerkänslighet att göra. Jag tyckte att förra veckans artikel var så bra att jag publicerar den här i sin helhet (se nedan). Den är skriven av Kathleen DesMaisons, och det är hon som äger texten och alla rättigheter.
Det jag tyckte så mycket om med den var att den klargör så tydligt vilket eget ansvar man har för att behandla sin sockerkänslighet. Att man är sockerkänslig är ingens fel, det är ett medfött problem och kan ge en lång rad väldigt besvärliga symtom och sjukdomar. Jag vet själv att det inte är lätt, och att vägen mot ett liv utan socker kan kännas ganska tung. Men det finns hjälp att få, och vill man bli bättre måste man ta emot den. Att klaga på att man mår dåligt leder tyvärr ingenstans. Att vänta sig att andra ska ta hand om en och göra allt åt en ger ännu mindre. Att däremot sträcka ut handen, be om hjälp, följa de instruktioner man får och anstränga sig för att ta sig till sitt mål – det är då det börjar hända saker! Tappar man modet, vet inte vad man ska göra, tycker att det känns för svårt: be om hjälp igen! Stödet och hjälpen finns där, men det är du som måste göra jobbet.
Att bli av med ett beroende är är en lång och svår resa, men det är så värt det. Kämpar man med andra beroenden än socker gäller naturligtvis samma sak. Man måste göra huvuddelen av jobbet själv, men då kommer belöningen också att bli bättre än man kunnat föreställa sig.
Och nu: artikeln. Enjoy:
I have been trying step 2 for two years
Last week, we had a number of conversations in the community about how long the steps should take. People were sharing about not being able to move beyond journaling. As usual, there was a lot of encouragement and support. As a group, we are kind. We care about one another; we listen and hold one another up.
But, today, I am going to add another perspective. I am going to challenge you. If you want to be healed, you need to take action. Nodding at the idea but not acting will never heal you. Addiction has you by the throat. It has its icy hands around your heart. It is stealing your life.
Support will help. But sometimes kindness helps to keep you stuck. Sometimes a greater kindness will say, ”If you want what we have, do what we do.” Feeling miserable about your life and doing nothing means that things will not change.
Sugar sensitives have a hard time committing. Usually we wait until it is really, really bad to take action. This is natural. Our unbalanced biochemistry tilts us in the direction of spinning and being stuck. Sugar makes us immobile. Sugar saps our spark and dilutes our motivation. It deflects intention. And if we just ”wait” for it to get better, we will wait a lifetime.
At some point, healing requires commitment. It demands saying, ”I will do what it takes to get well.” It means that our intention overrides the sugar effect. It means that we actually ”do” the journal. Even though it is hard and requires paying attention. We stop flapping and we start focusing. We stop saying, ”You know, I have ADD, this is too hard for me” and we say, ”What do I need in order for this to work.”
When you make this commitment, you come to the lists, to the forum with a different frame of reference. What is there to learn? Who can guide you? This community has the most extraordinary people in it. People who are skilled and competent with the program. People who have been where you are and are not there now.
Ask for help. Rather than staying stuck, commit. If you do not know what to do, say so. And then LISTEN. Here is an example…
Someone comes to me and says, ”Kathleen, my life is overwhelming, my sugar is out of control, I cannot find my way, I am in pain, I don’t know what to do. Will you help?”
I say, ”Eat breakfast.”
”Oh, I do that already. I was been doing Atkins for 5 years. I just can’t get the journal down.”
”Do you eat within a hour of getting up?”
”Well, most days. Well, some days. But I am really busy. I have 4 kids and it is a rush to get everyone off to school.”
”Are you getting enough protein?”
”Well, of course. I have 2 eggs every morning.”
So I wait. I figure this is a person who is not ready. She goes on the forum and starts talking about the kids and the stress and her life and not being able to journal. She gets suggestions about the journal and for every one there is a reason why that can’t work for her.
I have been called ”harsh” because I am demanding. I have been called insensitive because I do not get caught in the swirl of the kids and time and the job and the ”stuff.” I have been told I do not understand how hard it is. I have been accused of being curt because I don’t get into a long discussion about how hard it is.
How hard it is does not matter. Of course it is hard. If it were easy, we would have all healed many years ago. Sugar addiction is nasty. It takes commitment and courage. It takes willingness. But you do not have to do it alone, or by white knuckling it. Ask for help and then listen. Follow instructions. Do the steps. One at a time. In order. With enough time for your body to integrate the pattern. Accept that there is a reason, a very powerful one, that they are in the order they are. Consider that someone might know something more than you do about how to heal this nasty stuff. Be outrageous and consider that the people who have gone before you really, truly do have something to offer you.
Ask for guidance rather than hugs. And then commit. Whatever it takes. And watch the miracle unfold. Your body will change. Your spirit will change. Your life will change. Beyond anything you could ever have imagined.
But it won’t happen if you stay stuck for 2 years.
Sockerfri glass
Jag testade ett recept igår på sockerfri glass, från Sockerfria kokboken av Bitten Jonsson och Pia Nordström. Det är svårt att göra glass utan socker, eftersom sockret gör glassen mjuk, men det här blev faktiskt ganska bra.
3 äggulor
3 bananer (jag använde bara 2 eftersom de vi hade var väldigt mogna)
1 msk kanel
2 1/2 dl grädde
Vispa äggulorna, använd kniven i matberedaren. Tillsätt bananer och kanel. Mixa en stund, häll i lätt vispad grädde och frys in. Servera med bär.
Jag är inte jätteförtjust i kanel men det blev ganska gott ändå. Nästa gång jag gör det ska jag nog byta ut kanelen mot vanilj, eller kanske choklad.
