Istickad häl
Jag har stickat ett par raggsockar till FÖ med istickad häl. Det var en lätt teknik att lära sig, men jag tycker inte det blev speciellt snyggt. Hälen ser liksom spetsig ut jämfört med de andra tekniker jag har använt. När jag stickade den andra sockan (jag stickade dem var och en för sig den här gången för att lära mig tekniken) ändrade jag lite på minskningarna för att försöka få en snyggare form på hälen. Effekten blev nästan försumbar, men hälen var istället på väg att bli för trång.
Här är en bit restgarn istickad där hälen ska bli. Det var en rätt kul teknik att sticka:
Färdig socka:
Jag får testa den här metoden fler gånger och se om jag kanske blir bättre på den. Jag gillar tanken på att kunna byta ut hälen när det går hål på den, då kanske det är värt att ha en lite fulare häl. Det är ju ändå bara en raggsocka…
Björn har för övrigt redan slarvat bort vantarna jag stickade åt honom för bara några dagar sedan. Jag fattar inte vad han gör med dem!
Second sock syndrom
Alla som har stickat något som ska göras i två uppsättningar – t ex vantar eller strumpor – är bekanta med second sock syndrom, den där motiga känslan som infinner sig när man har stickat klart ena vanten eller strumpan och måste börja om igen för att göra den andra.
En metod för att undvika second sock syndrom är att sticka båda strumporna samtidigt. Jag stickade raggsockar till mig själv under mellandagarna och lade upp på rundsticka med den här metoden.
Metoden innebär att man börjar från tårna. Det finns flera fördelar med det: När jag stickar från tårna behöver jag inget mönster utan kan bara öka för tårna tills sockan är lagom bred och fortsätter sedan med foten tills det är dags för hälen. Samma maskantal som för foten brukar även passa vristen när det blir dags för den.
En annan fördel är om man är osäker på om garnet räcker. Stickar man från tårna, och båda sockarna samtidigt, kan man helt enkelt fortsätta antingen tills man är nöjd eller tills garnet tar slut.
När det blir dags för hälen använder jag helst fleegle heel, som är den absolut enklaste och snyggaste hältekniken av de jag har provat.
Jag hade helst velat ha skaften längre, men garnet räckte inte längre än så.
Nästa projekt blir att lära mig sticka sockar med istickad häl. Jag har tänkt sticka ett par sockar till FÖ, som sliter hårt på sina sockar. Särskilt hälen går det gärna hål på, och då skulle det vara perfekt att kunna ta bort en utsliten häl och sticka dit en ny!
Tovade barnvantar
Björn tappar bort vantar på löpande band. Tur att det går fort att sticka nya! Han hatar stickade kläder, men tovade vantar brukar faktiskt funka. Särskilt om jag borstar dem på insidan så de blir mjuka och fluffiga.
Den här gången gjorde jag ett första försök att sticka flerfärgade vantar. Jag har stickade randiga förut, men aldrig med andra mönster. Jag försökte mig på en egendesignad bård med hjärtan.
Före tovning:
Efter tovning:
Bården blev inget vidare, det krävs lite god vilja för att se att det är hjärtan. Att partiet med flerfärgstickningen är lite smalare än resten av vanten gör däremot ingenting. Jag stickade lite för hårt när jag gjorde det partiet, men det kommer att jämna till sig när vanten används.
Jag får jobba vidare på mönstrade tovade vantar tror jag… Det är tacksamt att sticka barnvantar som går relativt fort!
En knapp för lite
Bomullskoftan jag påbörjade i somras blev klar lagom till vinterkylan, precis som jag trodde. När jag skulle köpa knappar till den räknade jag noga antalet knapphål (11 st), åkte iväg till garnaffären i närheten som har ett ganska bra utbud, och valde länge och väl innan jag hittade något som passade. Jag köpte 11 knappar, åkte hem och lade undan dem för att inte barnen skulle leka med dem. 5 minuter senare fick jag ta tillbaka dem från Vilda som satt och lekte med dem.
När jag skulle sy i knapparna upptäckte jag att det saknades en! Jag hann skälla lite på barnen för att de lekt bort min knapp innan jag kom på att jag borde kontrollräkna knapphålen. 12 stycken var det nu. Dags att be om ursäkt till barnen.
Förutom att jag nu måste åka till garnaffären en gång till för att köpa en enstaka knapp tycker jag den blev bra. Jag gillar spetsmönstret i oket och tycker att passformen blev bra (fler bilder kanske kommer när det är lite varmare och man kan posera i bomullskofta utan att frysa ihjäl). Det var ovant både att sticka i och ha på sig bomull som är mycket mer stumt och oförlåtande än t ex ylle, men jag tror att den kommer bli skön att ha på sig i sommar!
Sticka med små stickor
Jag föredrar att sticka med halvgrova eller grova stickor och använder sällan mindre än 4,5 mm. Mindre än så tar ju en evighet, i alla fall om man ska sticka något stort. Men det finns ju så mycket fina mönster för små stickor…
Inför semestern bestämde jag mig för att prova. Jag vill gärna ha en lite tunnare sommarkofta och hittade ett fint mönster. Stickstorlek 3. Jag stickar nästan bara i ull och ville gärna prova ett annat material så jag hittade ett bomull/syntet-garn på Stoff och Stil som inte var så dyrt. Jag vill inte spendera för mycket på garnet när jag inte vet om jag kommer orka färdigt.
Nu någon månad senare har jag kommit ganska långt! Jag har stickat från halsen ner till midjan och har nederdelen, ärmar och knappkant kvar. Den lär ju inte bli klar innan sommaren är slut, men det kommer ju fler somrar… Nu när jag vet att det faktiskt går att sticka smått börjar jag bli riktigt sugen på att sticka en bohuströja någon gång. Jag fick en mönsterbok för ett tag sedan med fantastiskt vackra tröjor, men har alltid tänkt att det där orkar jag aldrig sticka. Men kanske någon gång…
Nya mössor
Jag stickade en mössa i Ferraris färger lagom till att Formel 1-säsongen drar igång, och Vilda ville ha en mössa av garnet som blev över. Garnet heter Ulrika, och mönstren har jag hittat på själv även om Ferrarimössan är starkt inspirerad av Sebastian Vettels mössa.
Trosor
Precis som små vantar av restgarn kan man sy små trosor av spillbitar. De här är i storlek 98 och mönstret är från Ottobre.
Cosy Cable Hooded Cardigan
Jag har verkligen fått smak för att sticka tröjor till mig själv nu, och har lagt upp till en ny: Cosy Cable Hooded Cardigan. Mönstret finns gratis på Ravelry. Garnet är Kampes tretrådiga ullgarn.
Jag tycker flätstickning kan vara riktigt snyggt, och det är kul att sticka, men jag glömmer alltid vilken tid det tar! Ingen snabbstickning här inte…
Stor och liten tröja
Igår var jag i systugan för första gången på ganska många veckor. Jag har inte haft vare sig lust eller tid att sy, och har haft några utklippta projekt liggande ett tag. Igår dök alltså lite sylust upp, och jag fick färdigt två tröjor – en till mig och en till Vilda.
Mönstren är från Ottobre (vuxentröjan tror jag är Monday Basic, barntröjan minns jag inte) och tygerna köpte jag på Symässan i Kviberg i höstas. Jag blev inte helt nöjd med halsringningen på den svarta tröjan, men jag tror den kommer sträckas ut och se bättre ut när man har den på sig. Annars får jag väl göra om den 
Nytt i butiken
Vi brukar använda fuskpolokrage till barnen när det är kallt, istället för halsduk. Smidigt att ta på och av, sitter bra och värmer. Vilda har en stickad medan Björn som hatar stickat har fått en i fleece.
Nu kommer det även några fleecekragar till webshopen!
Lite dregglisar har det också fått bli, för att göra av med tyger som det inte var så mycket kvar av. Trikå på framsidan och tunn fleece på baksidan:
