Avanai

Rör inte min amning

  • 13 februari, 2012 07:29

Barnmorskan har pratat lite om amning, bland annat för att vi ska kunna informera både förlossningspersonal och BVC om mina förutsättningar för att amma, och när jag svarar på hennes frågor kommer jag på mig själv med att låta som värsta amningsfanatikern. Jag är noga med att påpeka att jag ammar min 2-åring, att jag minsann är väl påläst och engagerad när det gäller amning, att jag och BVC-sköterskan inte var överens om t ex amningslängd och försöker ge bilden av att vi klarar det här med amning själva och är inte intresserade av vårdens begränsade resurser, tack men nej tack.

När jag går därifrån undrar jag varför det känns så viktigt? Vad spelar det för roll om den vårdpersonal jag möter vet att jag kan mycket om amning?

Jag har inte haft några jättedåliga erfarenheter av amning och vård med Björn. På BB fick vi aldrig riktigt till taget ordentligt trots att sköterskorna sa att det såg bra ut, men vi fick ändå ett bra stöd och amningen fungerade bra trots att det gjorde ont länge. BVC var som BVC brukar vara – dåligt informerade men kom egentligen aldrig med något riktigt tokigt råd eller bemötte oss illa på något sätt. Jag tror att jag blir påverkad av alla historier jag får höra av andra mammor via t ex bloggar eller Amningshjälpen, där fruktansvärt felinformerad vårdpersonal begår rena övergrepp i sin okunskap.

Det känns viktigt att freda oss mot sådant, skydda min lilla bebis från en dålig amningsstart och markera tydligt att jag kan mer om amning än de flesta som jobbar i vården, så håll tassarna borta. Jag funderar till och med på att skriva i mitt förlossningsbrev att vi vill sköta amningsstarten utan inblandning från BB-personalen. Får jag som jag vill och kan åka hem efter 6 timmar blir det kanske inte ens aktuellt att amma på BB alls.

Men att försvara mig från vårdpersonalens inblandning kan också vara ett sätt att behålla kontrollen. Under förlossningen måste jag acceptera att jag inte har kontroll över situationen, att jag är utlämnad till personalen och måste våga lita på dem. Men efteråt, när allt är klart, då kan jag återerövra kontrollen över min kropp och mitt liv, och vill inte längre behöva lyssna på främlingars råd. Då är det min kropp igen, mina bröst och min bebis, och jag bestämmer själv.

Kommentera