Klart sedan sist
Har fått klart tre stickningar, även om koftan varit färdig ett tag och blivit liggande i väntan på knappar.
Mönstret är det jag skrev om för ett tag sedan, ur en gratistidning (fast ursprungligen ur boken ”Sticka smått” av Hammerskog, Wincent och Wallin). Garnet är en ullblandning som jag fått av svärmor. Jag tycker koftan blev rätt ok fast väldigt kort och bred. Det skulle egentligen vara vanliga knappar som knäpps med öglor utmed ena framstyckets kant, men jag ersatte med tryckknappar för att försöka dra ihop den lite och göra den smalare. Storleken är 0-3 månader, så vi får se om den passar på Junior. I värsta fall kan man plocka upp maskorna i underkanten och sticka på en bit till.
Nästa alster blev en korg, av ett raggsocksgarn som jag tyckte var för grovt för att passa till sockar. Den blev helt ok, och jag gillar färgerna, men är inte särskilt nöjd med det här mönstret. Ovankanten blir alldeles för snäv vilket gör att korgen får en liten öppning och blir sedan mycket vidare mot botten. Det är väl iofs ok, men jag skulle hellre vilja ha en med större öppning och rakare kanter. Nu använder jag den till att lägga tygtrasorna i som vi använder istället för hushållspapper och pappersnäsdukar, och till det duger den bra.
Slutligen en tvättlapp/disktrasa, stickad i mosstickning med dubbelt bambugarn eftersom de jag stickat tidigare blivit så tunna. Jag tycker det blev fint med kombinationen gult och rosa, även om det inte syns så bra på bilden. Enkel och snabb men ganska tråkig stickning.
Mitt garnlager är inte på långa vägar lika stort som mitt tyglager, så nu måste jag snart köpa nytt garn om jag ska kunna sticka mer. Har bland annat mönster på en kjol jag gärna vill sticka till mig själv, men det har jag inte garn till. Kanske ändå borde vänta tills magen är borta så att jag kan prova…
Jag har även levererat min allra första beställning; ett par krokodilvantar till en kollegas tvååring. Björn kom och tittade när jag sydde på ögonen och påpekade att det var ”kokodil”. Jag förklarade att det var andra krokodiler än hans, till en annan liten pojke. ”Anna kokodil” sa han flera gånger och pekade på vantarna. Hoppas den blivande ägaren gillar dem lika mycket som Björn gillar sina! Han som tidigare har vägrat vantar tills han blir så kall om händerna att han gråter, ropar nu efter kokodil så fort han tycker det börjar bli kallt, och blir väldigt upprörd om man inte är snabb nog med att ta på dem. Och nåde den som försöker ta av honom kokodilerna utan hans tillåtelse…
De här passar väl egentligen inte in i utmaningen, eftersom jag hade slut på grön fleece och måste köpa nytt. Men eftersom jag fick betalt för tyget (och faktiskt lyckades undvika att köpa något annat när jag var i tygaffären) tycker jag inte att det räknas.
Åh vad bra det går!! Gillade verkligen sockgarnet. Det var en bra melering. Gillar inte när det är för grötigt.
Familjen Toad: Tack! Ja jag gillar melerat garn, men det kan lätt bli för skrikigt om det inte är snygga övergångar mellan färgerna.
Jag tror inte det gör något att koftan är kort och bred, bebisar är också ofta korta och breda. Jättefina saker!