Ledsen
Vi hade en trevlig midsommarafton hemma hos M igår, traditionsenligt med absurt mycket mat. När man slutar må illa efter förra omgången vet man att det snart är dags för mat igen. Barnen var med och Björn uppförde sig väldigt trevligt hela eftermiddagen och kvällen fastän han varit uppe tidigt, missat halva sin sovstund och måste ha varit jättetrött.
Vilda däremot var inte alls glad. Hon började gnälla under eftermiddagen och sedan gråta och skrika till och från och fortsatte så hela kvällen. Sov bra i natt, men satte igång igen strax före fem i morse. Hon kan vara lugn och glad också, men så börjar hon skrika igen utan förvarning. Den här gången tror jag inte det är utvecklingssprång, hon är så ledsen att det måste vara något som är fel. Men vad??? Det finns inget som kan få en att känna sig så hjälplös som en förtvivlad bebis. Hon har fått liknande prickar som Björn hade (och som doktorn sa inte var något och inte smittar…) så jag hoppas att det är de som stör henne och att det snart går över.
Hon sover gott i sjalen i alla fall, så hon och jag har varit på en tidig morgonpromenad.
Kommentera