Avanai

Min smartphone och jag

  • 18 januari, 2013 05:58

Nu har det äntligen hänt: jag har blivit med smartphone. Tyvärr fanns inte den modell jag verkligen vill ha, men den verkar rätt bra den här också.

Jag har aldrig haft en smartphone förut och har bara haft vaga föreställningar om hur en sådan fungerar, så det var en intressant utmaning att få igång den. En fördel med att vara ljusår efter alla andra är att jag fortfarande är helt förundrad över att man kan surfa på den! På riktigt! På internet!

Steg ett: hjälpa den att hitta internet. Det tog jobbets IT-kille en bra stund att hitta vilken liten välgömd ruta som skulle klickas i, och så var den saken klar.
Steg två: uppgradera Spotify så att jag kan använda det i mobilen, vilket var den absolut största anledningen till att jag ville ha en smartphone. Jag har helt enkelt inte samma tid som förr att i lugn och ro lyssna på musik, så om jag ska kunna lyssna alls får det ske på jobbet eller när jag är på väg någonstans, vilket betyder att den måste vara bärbar.
Steg tre: Stänga av alla JOBBIGA JÄVLA LJUD! Herregud vad den piper och håller på. Sms, ok, det kan jag gå med på. Men den piper också när jag får mail och när någon pratar med mig på Google Talk. Det tog en himla massa letande innan jag hittade var jag stänger av det, så jag slipper bli distraherad stup i kvarten av att den vill berätta något för mig.
Steg fyra: Lista ut hur sjutton man ringer från den. Skärmen är touch screen utan några sifferknappar inom synhåll. Hur får man fram siffrorna så att man kan slå ett telefonnummer? Det var inte helt självklart, vilket jag tycker är lite underligt med tanke på att det faktiskt är en telefon.

Tyvärr fick jag inte med mig några kontakter från gamla telefonen trots att jag var noga med att spara allt på simkortet och jag använder samma simkort nu, ska se om jag kan lösa det. För nu när vi har rett ut några grundläggande regler, som att den är till för att spela musik för mig och låta mig ringa till folk, och inte får lov att störa i tid och otid, ska vi nog kunna trivas riktigt bra ihop.

2 Comments

  1. Mollan skriver:

    Hej! Skönt läsa allt går bra nu när du börjat jobba igen! Jag har hittat ett knep som får dotterns utbrott att gå över (hm detta har absolut inget med själva inlägget att göra men sitter själv med min smarta telefon så hittar inte inlägget jag tänkte på) – jag börjar berätta en saga. Hon älskar verkligen att läsa sagor/när vi hittar på, å på en gång tar nyfikenheten över ilskan och hon slutar kasta sej/skrika osv. Jätteskönt! Så kan man få in lite mys istället. Kanske funkar hos er med?! Va bara tvingen dela med mej för jag blev själv så förvånad över hur lätt det gick avleda med någon saga.. :)

    • Avanai skriver:

      Tack för tipset, det ska vi testa! Vi har börjat bli bättre på att distrahera honom och bryta utbrottet innan han kommer igång riktigt, men det är ju inte alltid det lyckas!

Kommentera