Han tar napp!
Både Björn och Vilda vägrade napp när de var små, så vi har alltid klarat oss utan. Det har gått bra och vi har inte tänkt så mycket på det. Men när Vidar började bli grinig på kvällarna och blev svår att trösta prövade jag med napp och till min stora förvåning gick han med på det! Inte alltid, och inte så långa stunder, men ganska ofta tar han nappen och somnar. Han kan till och med ligga i vagnen en stund med hjälp av nappen, så att jag får tid att jobba i trädgården, städa hos hönorna eller annat som är svårt att göra med bebis i sjal.
Men eftersom vi är nybörjare på det här med napp känns det lite osäkert. Vad finns det för nackdelar? Skapar man ett större sugbehov om man ger napp? Kommer det bli jättesvårt att vänja honom av med den? Ska han bara sova med den eller finns det fördelar med napp även när han är vaken (och vilka är det i så fall??) Skapar vi oss onödiga problem genom att ge honom napp när vi vet att vi klarar oss utan? Eller får vi äntligen vara med på det som alla andra föräldrar redan vet: att napp gör livet lite enklare?
Tips från erfarna nappföräldrar emottages tacksamt!
Både Sanna och Jesper har tagit napp då de båda haft stort sugbehov. Sedan har det löst sig så ypperligt av sig själv när de varit runt sex månader och blivit förkylda och då slutat med nappen av sig själva. Så det är väl knappast ett råd eller knep egentligen. Många motståndare till napp säger ju att det påverkar amningen negativt och att de då varit tvungen att övergå till flaskmatning, men det har jag aldrig upplevt. Dock har jag alltid använt den där lite gammaldags nappen som fanns när vi var små och som var rackarns svår att få tag på när iallafall Sanna var liten. Det är de som är mer runda i gummit och som har den där helt runda formen med hål i. Jag testade massor med nappar för Sanna hade som sagt ett enormt sugbehov och jag var helt slut, men i affärerna fanns bara de där platta napparna, men vår bvc-sköterska hade den gammaldags sorten och Sanna tog den direkt. Jag började storgråta av lättnad. Men sedan har de som sagt båda slutat av sig själva vid förkylning, så det löste ju sig relativt enkelt för oss.
Det låter ju som om ni verkligen behövde napp; skönt att det funkade! Och det låter bra att man kan avvänja så tidigt. Jag ser framför mig hur han är tre år och vägrar släppa nappen
Men vi får ta det som det kommer. Jag tror vi har passerat the point of no return nu, nappen funkar så bra att jag inte vill vara utan den!
Båda mina har ju tokvägrat napp så jag säger bara stort grattis till er. Fokusera på att livet blir enklare och att risken på psd minskar säger jag med noll erfarenhet.