Byxor till Björn
Björn sliter ut sina byxor snabbare än jag hinner laga dem, och när han inte gör det växer han ur dem istället. Jag har letat efter ett mönster på byxor för vävt tyg som inte är för hårda och stela som jeans. Han föredrar mjukisbyxor men dels håller de sämre och dels har jag mängder av vävda tyger jag skulle vilija använda upp.
För ett litet tag sedan prövade jag ett Ottobremönster med fickor men med midjeresår istället för knapp och dragkedja. Mycket lättare att sy… Jag testade med ett väldigt mjukt och tunnt jeanstyg först som jag köpte förra sommaren för att sy tunna svala byxor åt Björn men som sedan blev liggande. Det blev jättebra! De blir snygga och sitter bra men är inte alltför komplicerade och tidskrävande att sy vilket är bra när man har en bebis som vill vara med. Jag sydde direkt ett par till, den här gången i Försvarets M90-tyg. Det är inte speciellt mjukt (och riktigt tufft för symaskinen) men tack vare en ganska generös passform och att jag bytte midjeresåren till mudd tycker han ändå att de är sköna att ha på sig.
Förstärkningarna på knäna har jag lagt till i hopp om att inte behöva lappa knän alltför snart.
Jag gillar det här mönstret så mycket att jag har två par till på gång! Sedan ska han väl ha byxor så att han klarar sig året ut i alla fall??
Liten poncho
Det har varit lite hektiskt de senaste veckorna först med Vidars dop i början på maj och sedan med att försöka få så mycket gjort i grönsakslandet som möjligt innan det är för sent. Det är inte lätt att hinna gräva, rensa och plantera med en bebis som vill vara i famnen jämt. Till nöds går det att gräva lite med honom på ryggen, men mina knän gillar inte det något vidare så jag försöker passa på när han sover i bilstolen eller går med på att sitta i vagnen eller ligga på en filt på marken. Det blir kort men intensivt!
Då är det lättare att sticka! Jag har stickat den här ponchon åt Vilda ur boken Sticka för de små som jag hittade på biblioteket. Fantastisk bok med jättefina mönster till både vuxna och barn trots titeln. Vilda blev jätteglad!
Den var förvånansvärt lättstickad trots att man var tvungen att plocka upp massor med maskor, men jag blev rätt trött på den rosa färgen efter ett tag. Rosa är inte min favoritfärg.
Garnet är faktiskt inte ett utan tre olika restgarner. Novitas 7 bröder (ull/syntet), ett akrylgarn som heter Holly och ett baby merino garn som var så tunnt att jag var tvungen att sticka med dubbelt garn. Men det blev faktiskt riktigt bra! Knapparna minns jag inte var de kommer ifrån; jag fick dem på köpet när jag köpte något annat.
Eftersom föräldrapenningen inte tillåter några utsvävningar försöker jag sticka upp mitt garnförråd nu. Det är roligare än man kan tro eftersom jag är tvungen att tänka efter och vara lite smart när jag försöker hitta garn som matchar det jag vill sticka. Tyvärr blir det inga större projekt, för jag har inget garn i tillräckliga mängder för t ex en vuxentröja. Men det finns mycket annat man kan sticka!
Sockersöt barnkofta
Jag satt och bläddrade bland mina mönster på Ravelry när Vilda dök upp och ville beställa en kofta. Hon hittade Sweet Eyelets Cardigan och sa att hon ville ha den. Den måste vara rosa. Nästa gång vi var på Stoff och Stil var hon med och valde ut garnet. Jag minns inte vad det hette nu, men det var någon slags babyull.
Det var ett ganska tunnt garn på tunna stickor, men små koftor går fort att sticka och det var ett rätt roligt projekt. Fint blev det när det blev klart!
Jag valde vit spetskant istället för rosa, dels för att jag tyckte det var finare och dels för att jag var osäker på om det rosa garnet skulle räcka.
Den gula knappen har Vilda valt. Jag tror den är från GB:s garn i Mölndal.
Efter att hon förlåtit mig för den vita kanten tyckte hon den var jättefin. Tyvärr vägrar hon ha på sig den, eftersom hon påstår att den sticks. Hädanefter ska jag aldrig mer sticka i ull åt småbarn. De otacksamma kräken får nöja sig med akryl.
Tovade barnvantar
Björn tappar bort vantar på löpande band. Tur att det går fort att sticka nya! Han hatar stickade kläder, men tovade vantar brukar faktiskt funka. Särskilt om jag borstar dem på insidan så de blir mjuka och fluffiga.
Den här gången gjorde jag ett första försök att sticka flerfärgade vantar. Jag har stickade randiga förut, men aldrig med andra mönster. Jag försökte mig på en egendesignad bård med hjärtan.
Före tovning:
Efter tovning:
Bården blev inget vidare, det krävs lite god vilja för att se att det är hjärtan. Att partiet med flerfärgstickningen är lite smalare än resten av vanten gör däremot ingenting. Jag stickade lite för hårt när jag gjorde det partiet, men det kommer att jämna till sig när vanten används.
Jag får jobba vidare på mönstrade tovade vantar tror jag… Det är tacksamt att sticka barnvantar som går relativt fort!
Trosor
Precis som små vantar av restgarn kan man sy små trosor av spillbitar. De här är i storlek 98 och mönstret är från Ottobre.
Stor och liten tröja
Igår var jag i systugan för första gången på ganska många veckor. Jag har inte haft vare sig lust eller tid att sy, och har haft några utklippta projekt liggande ett tag. Igår dök alltså lite sylust upp, och jag fick färdigt två tröjor – en till mig och en till Vilda.
Mönstren är från Ottobre (vuxentröjan tror jag är Monday Basic, barntröjan minns jag inte) och tygerna köpte jag på Symässan i Kviberg i höstas. Jag blev inte helt nöjd med halsringningen på den svarta tröjan, men jag tror den kommer sträckas ut och se bättre ut när man har den på sig. Annars får jag väl göra om den 
Restgarnsvantar
Vilda älskar kläder av alla slag, och vantar är inget undantag. Ibland kan hon komma med ett garnnystan och be mig att sticka (ytterligare) ett par vantar åt henne. Det gör jag gärna, eftersom det går så fort att sticka väldigt små vantar. Det är även ett bra användningsområde för restgarn. Har man dessutom ullgarn tål de förvånansvärt mycket snö och väta.
Björn däremot vägrar allt stickat, så honom får jag köpa vantar till eller sy av fleece.
Ny klänning
Vilda vill plötsligt bara ha kortärmade klänningar på sig, så jag sitter lite otippat och syr sommarkläder mitt i vintern.
Mönstret är en kombination av två Ottobremönster som jag dessutom har ändrat ganska mycket i. Jag tycker Ottobres flickmönster är alldeles för gulliga med volanger, veck och korta vida kjolar, så jag brukar justera dem en del så de passar bättre till lek och spring.
Nytt i butiken
Vi brukar använda fuskpolokrage till barnen när det är kallt, istället för halsduk. Smidigt att ta på och av, sitter bra och värmer. Vilda har en stickad medan Björn som hatar stickat har fått en i fleece.
Nu kommer det även några fleecekragar till webshopen!
Lite dregglisar har det också fått bli, för att göra av med tyger som det inte var så mycket kvar av. Trikå på framsidan och tunn fleece på baksidan:
Syträff
Idag har jag varit på syträff! Jag fick klart en tröja till mig, tröja och byxor till Vilda, och byxor till Björn.
Den blå tröjan är efter mönstret ”Rose top” i boken ”Sy! Från hood till skjortklänning”. Tyget, liksom det i den röda tröjan, kommer från en 50-talsloppis. Jag tycker den blev riktigt bra, och tänker nog sy några fler fast det inte riktigt är säsong för kortärmat.
Övriga mönster är Ottobremönster.
Den röda tröjan tänker jag göra om lite. Jag tyckte halsen blev något trång, och ärmarna kunde varit lite längre. Annars är jag nöjd! Jag hann dessutom påbörja en jacka och två kjolar till mig, samt ett till par byxor till Björn.
