Töntigaste säljtexten
Läste precis det här i nyhetsbrev från Årstiderna (som levererar ekologisk mat):
”Bra råvaror är bara en sorts vardagslyx. För mig är vardagslyx även att ha små livslustlyxvaror hemma. Njutning inom räckhåll – då mår jag bra. En regnig tisdagsmorgon i oktober får guldkant när jag börjar dagen med mitt favoritte i koppen. Jag avslutar frukosten med en liten bit choklad som får själen att le. Då gör det inget om regnet förstör frisyren eller gör att byxorna ser fläckiga ut. Dessa småsaker får mig att möta världen vacker – därför satsar jag på fler vardagslyxiga varor i skafferiet! Se exempel på dessa varor nedan”
Jag gillar Årstiderna och köper gärna deras grönsakslådor, men just det här var väl lite väl mycket rappakalja. Har människan som skrev det här ens upplevt en regnig tisdagsmorgon i oktober? Kanske hen bor i ett tropiskt land och bara har sett (nordiska) regniga tisdagsmorgnar i oktober på film. Ingen kan väl på allvar tycka att en liten bit choklad på morgonen uppväger ful frisyr och fläckiga byxor?
Visst, jag fattar att det är reklam för att få mig att shoppa, men kan vi inte försöka få vardagen att fungera på riktigt istället för att förminska vardagsproblemen med struntprat?
För mig är en vardagslyxig morgon att alla kommer iväg dit de ska i någorlunda rätt tid och ingen gråter. Har Årstiderna någon produkt som fixar det?
Försäljare överallt!
Följande utspelade sig i kassan på Willys för någon vecka sedan. Jag ska precis betala för maten samtidigt som jag försöker hålla reda på barnen som båda är med.
Kassörskan: Har du Willys-kort?
Jag: Nej.
Kassörskan: Varför inte?
Jag: (lite ställd, undrar om hon verkligen förväntar sig att jag ska börja diskutera min ekonomi, vilka kundkort jag väljer och varför medan jag står i kassan med folk bakom mig). Jag vill inte.
Kassörskan: (fejkad oskyldig röst) Vill du inte spara pengar?
Jag: (blir väldigt trött, försöker packa ner maten och hålla reda på barnen) Men sluta nu, jag vill bara handla mat.
Kassörskan: (tyst)
Tror de verkligen att man ska ställa sig och diskutera för- och nackdelar med ett kundkort när man betalar sina varor och bara vill hem och fixa middag? Finns det folk som gör sånt? Jag tänker inte bojkotta en butik för en sådan småsak, men jag har faktiskt inte varit på Willys sedan dess. Jag är rädd att det här är någon kampanj de har och att jag kommer att bli utsatt för säljsnack varje gång jag går dit. Det är illa nog när försäljarna ringer och ställer dumma frågor, men då kan man i alla fall lägga på.
Det finns tvättmaskiner
Idag på jobbet stötte jag på en vilt främmande kvinna i trappan.
Främmande kvinna: ”Jaså, du städar golvet?”
Jag: (behöver någon sekund innan jag fattar att hon syftar på att jag går i bara strumporna)
Främmande kvinna: ”VET du hur smutsigt golvet är här?”
Jag: ”Tur att det finns tvättmaskiner.”
Omtanke om mina stackars smutsiga strumpor hade väl varit en sak, men det där var inte omtanke. Det var bara en ursäkt för att få lägga sig i. I vanliga fall kommer jag aldrig på några kvicka svar, men den här gången kunde jag citera min svärmor som alltid när barnen har kladdat ner sig säger ”det finns tvättmaskiner.” Så sant.
Homestyling
Man skulle ju kunna tro att det är ansträngande nog att hitta sitt drömhus, vinna budgivningen och sedan flytta. Men nu har vi satt igång processen att sälja lägenheten, och herregud vad mycket jobb det är! Den ska fixas och stylas och Gud vet vad för att se så fin ut som möjligt och dra in ett så högt pris som möjligt. Och det måste den göra för att ekonomin ska gå ihop, så det är bara att kavla upp ärmarna och sätta igång.
Icelandair
Göteborg – Reykjavik:
Planerad avgångstid: 06.30
Tid vi gick upp för att hinna till flyget i tid: 03.15
Tid planet faktiskt lämnade Landvetter: 22.00
Reykjavik – Göteborg:
Planerad avgångstid: 13.15
Faktisk avgångstid: 16.20
Ankomst till mellanlandning i Köpenhamn: 21.40
Avgångstid (planerad och faktisk) för planet från Köpenhamn till Göteborg: 21.05
Inte nog med att planet var sent båda vägarna så att vi tillbringade första semesterdagen på Landvetter istället för på Island, och måste övernatta i Köpenhamn på väg hem, de ville först inte ge oss ett intyg på att planet var försenat (för att få ut pengar på reseförsäkringen) eftersom de först påstod att vi inte varit med på planet och sedan att planet inte alls varit sent.
Det här inlägget borde egentligen vara mindre gnäll över flygbolag som inte sköter sitt jobb (jag tror inte ett ögonblick på att de tekniska felen på planen inte gick att förutse. Dåligt underhåll kallas sånt) utan en hyllning till mina fantastiska barn som klarade all väntan helt otroligt bra. Aldrig hade jag trott att det skulle vara så enkelt att resa med små barn ens om allt gått som det skulle, eller att en tvååring kunde vara kapabel till ett sådant tålamod.
Vi hade lite böcker och leksaker med till honom som tidsfördriv. Det enda som var lite krångligt var att få honom att sova på en stökig flygplats, men han klarade till och med trötthet och överstimulering med jämnmod tills han slocknade av ren utmattning.
Vilda hade det nog lättare som har mindre behov av underhållning och kan sova och äta var som helst när som helst.
Är det någon som driver med mig?
Jag börjar tappa räkningen nu på hur många gånger jag trott att det varit förlossning på gång men som sedan visat sig vara förvärkar. I natt vaknade jag vid ett-tiden av värkar som gjorde så ont att jag måste koncentrera mig på att slappna av och andas igenom dem. Vissa var så starka att jag var nära att få panik. Och sedan gick det över. Nu har det gått flera timmar utan en enda värk, och det är bara att inse att det bara var förvärkar igen. Börjar tro att någon högre makt gör sig lustig på min bekostnad. Nog för att omföderskor normalt har mer förvärkar, men det här är ju löjligt!
Det blir också svårare att hantera smärtan varje gång det är falskt alarm, eftersom motivationen sjunker när man inte vågar tro på att det är på riktigt. Det är också svårare att orka med smärta ju längre den håller på, särskilt när den inte ger någon lön för mödan.
BF + 4 idag. Väntar vidare…
BF
Beräknat födelsedatum idag, och än så länge ingenting. Om inte den här ungen kommer snart kommer lägenheten att bli renare än den var när vi flyttade in. Har ingen ro att göra något som kräver någon koncentration, inte ens sy. Sticka framför TV:n eller städa går bra.
Egentligen har jag ju inte gått över tiden än, men det känns som om jag har gått över med hur mycket som helst. Är så less på att vara gravid, på att gå och vänta, på folk som frågar om bebisen inte har kommit än (ni tror inte jag skulle ha berättat det i så fall??), på att tro att det är på g och det sedan visar sig vara falskt alarm…
Så om det blir tyst på bloggen behöver det inte alls vara så att vi är på sjukhuset. Det är troligare att jag är på för dåligt humör för att skriva något.
Extra besiktning, v 38
Har varit på extramätning av magen nu, och den visade fortfarande samma mått så jag ska få gå på tillväxtultraljud. Men den här gången orkar jag inte oroa mig över det, för Junior bökar runt mer än någonsin, hjärtljuden lät fortfarande jättebra och alla tecken pekar på att det blir förlossning inom de närmsta veckorna.
Det verkar som om jag slutade jobba i sista sekunden, för sedan igår morse har jag haft massor med sammandragningar som gjort ganska ont. Har också haft en liten blödning sedan igår kväll, ont i ryggen och orolig mage. Allt det kan vara tecken på att förlossningen är på gång, men det kan lika gärna dröja flera veckor till. Juniors huvud har fortfarande inte fixerat sig i bäckenet, vilket kan betyda att det är ett tag kvar.
Jag hade massor med saker jag skulle göra de här sista veckorna när jag ändå bara går hemma och väntar, men nu med alla sammandragningar är det svårt att orka med att göra särskilt mycket. Det är nästan omöjligt att gå någon längre sträcka, eftersom sammandragningarna kommer tätare och gör mer ont då. Att lämna och hämta på dagis är en plåga, men jag är oändligt tacksam för att Björn får vara där fastän jag är hemma. Jag hade aldrig orkat med honom hela dagarna när det är så här!
Det är bara att acceptera när det handlar om barn; det blir aldrig som man har tänkt sig.
Frustrerad
Björn tittar ganska mycket på DVD, och vi har hunnit samla ihop ett litet bibliotek av barnfilmer. Det är bra med DVD för vi har bra koll på vad han ser, men det finns en stor nackdel med dem. Det tar ju en evighet innan filmen äntligen startar!
Först ska det vara någon snutt för att göra reklam för produktionsbolaget. Den går inte att spola förbi. Sedan är det, på vissa skivor, en reklamfim mot piratkopiering. Varför har de det på en DVD-skiva som vi har köpt??? Det är som om man blir straffad för att man köper film, för laddar man ner slipper man sån skit. Den brukar heller inte gå att spola förbi. Sedan kommer det femtioelva reklamsnuttar för andra filmer från samma produktionsbolag, samt kommande filmer. De brukar tack och lov gå att trycka förbi, eller gå direkt till menyn. Så är det dags att välja språk, och sedan kan det komma YTTERLIGARE reklam för andra filmer!
När man äntligen kommer till menyn och kan välja ”spela filmen” måste de naturligtvis ha en ny signatursnutt för produktionsbolagen, ofta är flera inblandade och då måste de ha varsin. Sedan kan filmen börja, gärna med ett långt intro.
Ofta har Björn tröttnat och vill byta skiva innan vi ens kommer fram till filmen, vilket betyder att man måste gå igenom en himla massa väntande och spolande och tryckande bara för att sedan byta film innan den ens har börjat.
Huslig
Jag var ensam hemma med Björn igår kväll, och när filmen han såg på tog slut stängde jag av TV:n. Vi (han) tittar alldeles för mycket på TV, men jag tycker det kan vara svårt att hitta på annat att göra. Det är astråkigt att leka med hans leksaker, böcker är väl ok men inte hela tiden, rita blir så kladdigt, gå ut är inget kul när det är mörkt och kallt… osv.
Jag hade väntat mig att Björn skulle protestera mot att TV:n var avstängd, men han gick ut i köket istället där han hittade insatsen till bakmaskinen och ville baka bröd. Så det gjorde vi. Jag mäter upp mjöl, vatten, jäst och allt annat vi ska ha, och han häller över det i bakmaskinen. Sedan ställer jag in programmet och han får trycka på start-knappen. Jag använder bakmaskinen väldigt mycket, men framför allt till att göra degen. Jag tycker inte själva gräddningsprogrammet är lika bra. Så när degen var klar fick han hjälpa till att knåda och lägga över limpan i formen (men man måste vara snabb så han inte äter för mycket deg).
Någon gång ska jag visa honom hur man bakar bröd för hand, men det får vänta tills han är lite större eftersom jag inte tror han har tålamod till det nu.
Efter brödbaket satt vi på golvet och sorterade stickor, och när Björn slängde in stickor under soffan upptäckte vi hur dammigt det var där så vi tog fram dammsugaren. Jag fick knappt röra den, det var Björn som skulle dammsuga. Det var lite roligt för han har aldrig velat göra det förut. Han älskar moppen och sopborsten, men har hållit sig undan från dammsugaren. Nu dammsög vi (jag fick låna den då och då) nästan hela lägenheten och han var helnöjd. Sedan pyjamas, borsta tänderna och läsa en bok, och så i säng. Den här gången gick det jättebra att natta, kanske för att pappa inte var hemma och det är han som har den roliga datorn. Jag har lyckats lura i Björn att min dator inte har youtube, så den är inte alls lika intressant.
Tack och lov att det är fredag nu, utan några speciella planer till helgen. Jag är helt slut efter en lång vecka med sjukdomar och mycket jobb (har bara 8 arbetsdagar kvar nu och massor att göra på den tiden), och har dessutom lyckats få en infektion eller något i antingen en kindtand eller högre upp i käkbenet som gör fruktansvärt ont. Det tar mycket på både krafterna och humöret att gå och vara sjuk och ha ont om vartannat. Hur mycket jag än gillar vintern längtar jag till våren nu så att dagissjukorna kan börja avta, bebisen kan födas och jag kan få mitt immunförsvar tillbaka!
