Klart sedan sist
Har fått klart tre stickningar, även om koftan varit färdig ett tag och blivit liggande i väntan på knappar.
Mönstret är det jag skrev om för ett tag sedan, ur en gratistidning (fast ursprungligen ur boken ”Sticka smått” av Hammerskog, Wincent och Wallin). Garnet är en ullblandning som jag fått av svärmor. Jag tycker koftan blev rätt ok fast väldigt kort och bred. Det skulle egentligen vara vanliga knappar som knäpps med öglor utmed ena framstyckets kant, men jag ersatte med tryckknappar för att försöka dra ihop den lite och göra den smalare. Storleken är 0-3 månader, så vi får se om den passar på Junior. I värsta fall kan man plocka upp maskorna i underkanten och sticka på en bit till.
Nästa alster blev en korg, av ett raggsocksgarn som jag tyckte var för grovt för att passa till sockar. Den blev helt ok, och jag gillar färgerna, men är inte särskilt nöjd med det här mönstret. Ovankanten blir alldeles för snäv vilket gör att korgen får en liten öppning och blir sedan mycket vidare mot botten. Det är väl iofs ok, men jag skulle hellre vilja ha en med större öppning och rakare kanter. Nu använder jag den till att lägga tygtrasorna i som vi använder istället för hushållspapper och pappersnäsdukar, och till det duger den bra.
Slutligen en tvättlapp/disktrasa, stickad i mosstickning med dubbelt bambugarn eftersom de jag stickat tidigare blivit så tunna. Jag tycker det blev fint med kombinationen gult och rosa, även om det inte syns så bra på bilden. Enkel och snabb men ganska tråkig stickning.
Mitt garnlager är inte på långa vägar lika stort som mitt tyglager, så nu måste jag snart köpa nytt garn om jag ska kunna sticka mer. Har bland annat mönster på en kjol jag gärna vill sticka till mig själv, men det har jag inte garn till. Kanske ändå borde vänta tills magen är borta så att jag kan prova…
Jag har även levererat min allra första beställning; ett par krokodilvantar till en kollegas tvååring. Björn kom och tittade när jag sydde på ögonen och påpekade att det var ”kokodil”. Jag förklarade att det var andra krokodiler än hans, till en annan liten pojke. ”Anna kokodil” sa han flera gånger och pekade på vantarna. Hoppas den blivande ägaren gillar dem lika mycket som Björn gillar sina! Han som tidigare har vägrat vantar tills han blir så kall om händerna att han gråter, ropar nu efter kokodil så fort han tycker det börjar bli kallt, och blir väldigt upprörd om man inte är snabb nog med att ta på dem. Och nåde den som försöker ta av honom kokodilerna utan hans tillåtelse…
De här passar väl egentligen inte in i utmaningen, eftersom jag hade slut på grön fleece och måste köpa nytt. Men eftersom jag fick betalt för tyget (och faktiskt lyckades undvika att köpa något annat när jag var i tygaffären) tycker jag inte att det räknas.
Krokodilvantar 2.0
Björns stickade krokodilvantar är något för stora och sitter inte på så bra. Stickade vantar utan foder blir dessutom inte jättevarmt, så jag testade att sy ett par till honom istället.
De är sydda i fleece, med foder av flanell. Ögon och tänder är av filt. De är tjockare och lite klumpigare än de stickade vantarna, men sitter bättre och han verkar gilla de här också!
I helgen fick jag också färdigt en amnings/gravidtröja av en annan modell än de jag sytt tidigare. Jag köpte ett mönster från USA; Megan Nielsen, och är väldigt nöjd med det. Det var lättsytt och tröjan blev riktigt snygg! Trots importerat mönster och ganska dyrt tyg blir det ändå billigare att sy själv än att köpa.
Stjärntyget är från Lilofant, och det svarta tyget i ärmar och ”modesty panel”(under urringningen) är Stoff och Stils muddjersey. Det blev så bra att jag vill sy en till med en gång, men skulle gärna vilja se hur den här utställda modellen ser ut på en icke-gravid mage. Det borde kunna vara minst lika snyggt att ändra till normala mått. Man kan också lätt förlänga den till en klänning och testa med långa ärmar!
Möjligheterna är ändlösa… om man bara hade lite mer tyg…. Men än så länge har jag hållit mitt köpstopp som gäller till slutet av februari, och bara sytt av tyger jag har hemma. Kanske ska köpa lite fint tyg till mig själv som belöning sedan? Barntyger har jag i mängder, men inte mycket som passar till vuxenkläder.
Hur mycket snö får plats i en tvååring?
Titta! Bildbevis!
Krokodilvantarna är något för stora, så jag ska nog försöka sticka ett lite mindre par så att de sitter bättre. Framför allt runt handleden behöver de sitta åt bättre så att man slipper rätta till dem hela tiden. Men han använder dem! Till och från visserligen, men ändå. Både på förskolan och på väg hem har han sagt till flera gånger att han vill ha ”kokodil!” när det börjar bli för kallt om händerna.
Tycker för övrigt att snöröjning borde vara ett okänt problem på förskolor, med tanke på hur mycket snö Björn äter. Och han är knappast ensam om det.
Stickat
Bland annat med hjälp av en jobbresa till Helsingborg (mycket tid i baksätet på en bil) har jag hunnit sticka en del på sista tiden. Jag har äntligen fått färdigt andra strumpan i mitt första par raggsockar! De blev jättefina, men jag upptäckte nu när jag tog på mig dem att jag har glömt att fästa tråden på den ena, så tån har redan börjat repa upp sig lite. Det borde vara lätt fixat.
Jag letade efter ett mönster för att sy en mjukiskrokodil åt Björn, eftersom en av hans favoritsånger är Krokodilen i Bilen och han blir alldeles till sig när han ser en krokodil. Jag hittade inget, men däremot hittade jag mönster på stickade krokodilvantar! Det såg inte alltför svårt ut, så jag köpte garn och satte igång.
De blev faktiskt ganska bra, och Björn blev överlycklig när han fick se dem. Däremot vet jag inte om han förstår att det är vantar, eller om han tror att de är handdockor.
Jag har i alla fall lagt dem i dagisväskan så får vi se vad som händer. Han vägrar nämligen ha sina vanliga tumvantar, i alla fall tills händerna blir så kalla att han gråtande går med på att ta dem på sig.
Jag försöker att inte sitta stilla så mycket, vilket är svårt när man har stillasittande hobbies som sömnad och stickning. Men stickning är faktiskt ganska lätt att utföra stående eller till och med gående, och praktiskt att ha med sig på t ex resor, så jag sydde en liten stickväska i miniformat för att det ska gå lättare att ha stickningen med sig.
Skulle man sticka något stort som en vuxentröja skulle det inte få plats, men små projekt får plats tillsammans med något nystan och lite stickor. Den är sydd av brokadtyg från Stoff och Stil med foder av något sidenliknande jag hittade på en konkursrea. Fungerar riktigt bra!
Jag har dessutom lärt mig nu varför det ofta står garnåtgång i stickmönster. Jag har hittills handlat garner på samma sätt som jag köper tyg: hittar jag något fint köper jag lite av det och har hemma tills jag kommer på vad jag vill göra med det. Det fungerar med tyg, som man ofta har en eller flera meter av och lätt kan se om ett mönster får plats, men med garn blir det svårare. Jag hittade ett underbart silke/baby alpaca-garn på rea och köpte två nystan. Började sticka en fuskpolokrage åt mig själv men när det ena nystanet tog slut var jag inte ens halvvägs.
Jag vill att delen som går ner över bröstet och ryggen ska vara ganska stor, för att värma bra när man bär i sjal och måste ha öppet i halsen, men det räckte ju inte garnet till. Bara att repa upp och sticka något mindre istället (garnet har utgått och går inte att få tag i längre), och se det som en bra lärdom. Om inte annat var det bra träning på rundstickan. Det ska nog få bli en fuskpolo till Björn istället.
Andra saker på listan är benvärmare, fler raggsockar, fuskpolo till mig själv och möjligtvis till junior, vantar och en circular shrug till mig själv, och så har jag hittat ett mönster på stickade strumpbyxor som jag är lite frestad av eftersom köpe-strumpbyxor bara går sönder med en gång. Måste bara bestämma mig för om det är värt besväret att sticka något så stort. Kan ju bli rätt dyra strumpbyxor, som kanske inte alls håller bättre än de man köper.
