Veckans bilar
Björn lånar min dator ibland och tittar på tecknade klipp på youtube. På något sätt har han lyckats ställa in att jag ska få nyhetsbrev från youtube varje vecka.
Veckans tips är en ny infofilm om leksaksbilar från filmen Cars 2. Tur att jag har en tekniskt begåvad son, tänk om jag hade missat det.
Tungt (gnällinlägg)
34 dagar kvar till bebis enligt babyappen längst upp till höger. Det känns att det börjar närma sig nu, och trots att jag blivit bortskämd med en lätt graviditet den här gången (bortsett från de första 3 månaderna) börjar det kännas lite motigt.
Inget fungerar riktigt som det ska. Hur jag än gör är magen i vägen, och Junior verkar älska att studsa mot bäckenbotten så att det sticker och skär. Förvärkarna gör visserligen inte ont än, men har blivit ordentligt starka och jag måste stanna upp lite i det jag gör när de kommer. Att samsova känns plötsligt inte lika mysigt längre när man inte kan ligga hur som helst och tar större plats än man är van vid. De senaste nätterna har jag varit uppe flera gånger för att ta novalucol mot halsbrännan, och varje dag är en känslig balansgång för att hitta rätta dosen katrinplommon/linfrön för att kompensera järntabletterna för att.. ja, ni vet. Gravidhungern har gått över i dålig matlust, pga av att maten helt enkelt inte får plats så att jag får halsbränna eller mår illa.
Björn har dessutom varit generös nog att skicka vidare sin förkylning, och att vara höggravid och sjuk samtidigt är inte någon jätterolig kombination. Elak hosta med magmuskler som inte sitter där de ska, och nätter som blir ännu bökigare pga förkylningen. I fredags fick jag stanna hemma från jobbet, inte för att jag egentligen var jättesjuk utan framför allt för att jag inte klarar av sömnbristen. Energin räcker inte; minsta lilla extra påfrestning så blir jag alldeles däckad. Hoppas det går över snart så jag orkar fortsätta röra på mig inför förlossningen. Det har ju gått så bra hittills; jag vill inte bli stillasittande och få ont nu när jag nästan är i mål!
Hur man serverar te
Alternativ titel: Dagens I-landsproblem eller Dagens Besserwisser.
Jag dricker inte kaffe så jag kan inte säga hur kaffekulturen i Sverige ser ut. Däremot dricker jag gärna te, och där finns det otroliga skillnader på hur teet bryggs och serveras. Jag har delat in det i tre kategorier och presenterar dem här, från sämst till bäst:
Hemskt
Sådana där ställen där det står en kaffekanna och en vattenkanna på varsin värmeplatta. När man beställer sitt te får man det nästan varma vattnet upphällt i en liten kopp tillsammans med en tepåse. Det smakar ingenting, ser tråkigt ut och häller man mjölk i teet blir det ljummet. Tesorterna är ofta olika smaksatta sorter från Lipton som smakar mer aromämne än te, samt någon menlös English Breakfast. Kan möjligtvis förlåtas på en lunchrestaurang där teet ingår i lunchpriset, men ingen annanstans.
Mediokert/irriterande
Caféer som serverar te i glas. Vem kom på den urbota korkade idén? Te är varmt. Glas isolerar ganska dåligt, och har ingenting att hålla i. Det innebär att man antingen måste vänta tills teet kallnat så mycket att glaset går att hålla i, vilket medför att det blivit för kallt för att vara riktigt gott, eller vira en servett runt glaset. Tekoppar av porslin med öron uppfanns av en anledning. Nämligen att man ska kunna dricka te ur dem. Envisas man med att vilja ha glas finns det modeller med öron. Utbudet av tesorter på den här sortens serveringar varierar men brukar hålla sig till ganska blommiga, fruktiga blandningar.
(Bilden visar kaffe för jag hittade ingen bra bild på te i glas. Men jag antar att kaffedrickare lider av samma svårigheter med het dryck i glas utan öron)
Bäst
Återfinns lättast på dyrare restauranger och hotell samt hemma hos teälskare. Teet dricks ur kopp eller mugg med öra, helst av ganska tunnt porslin. Fat är inte nödvändigt men ger en viss elegans. Teet har bryggts i en kanna och tebladen har tagits bort när teet dragit klart. (Teblad som får ligga kvar gör teet beskt.) Teet serveras i kannan så att man själv får hälla upp, och mjölk och socker ska finnas tillgängligt. Tesorten är en riktigt bra English Breakfast eller någon annan teblandning som bara består av teblad utan fruktbitar, blomblad, aromämnen eller annat barbariskt.
Googlar man för övrigt på bilder på teglas får man upp en massa bilder på fina turkiska teglas, ofta dekorerade med något metalliknande mönster. Många av dem har faktiskt öron. Skulle caféerna servera i sådana är det en annan sak, för de är så vackra att de möjligtvis är värda besväret med hur man ska hålla i dem.
Men att hälla upp te i vanliga glas från IKEA gör man bara inte.
