Funderingar

Jag grubblar fortfarande över den där bibeltexten jag länkade till i förra inlägget. Är det en uppmaning till att värdera annat än skönhet och ytliga egenskaper och verkligen se vad människor gör? Eller kanske ett feministiskt inlägg för att visa vilken viktig roll kvinnan hade i familjen och samhället? En uppmaning till flit och hårt arbete? En kärleksdikt av en man som upptäckt vilken fantastisk hustru han har och hur han aldrig skulle klara sig utan henne? Alla de förklaringarna känns tänkbara, men varför är den med i Bibeln, och varför i Bibelläsningsplanen? 

I torsdags var jag och Bästisen på veckomässan igen. Den här gången hade jag för första gången lämnat Vilda hemma hos sin pappa. Det var otroligt skönt att få fokusera på mässan och känna den där underbara känslan av att bli hel, som att få en avkopplande massage inifrån. Men när jag kom hem hade Vilda gråtit efter mig i 45 minuter och sedan somnat, så hon är nog inte riktigt redo att bli lämnad så länge än, ens hos pappa. 

Under mässan sjöng vi psalm 23, som låter som den psalm Mr Bean sjunger i ett avsnitt när han är i kyrkan. Han har helt förstört den psalmen för mig, för det går inte att höra/sjunga den längre utan att bli full i skratt. Men jag tror att Gud har humor och kan förlåta att man småskrattar sig igenom en psalm eller två. 

Posted in Bibeln, Kyrkan, Småbarnsliv

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>